Fjärde kullen 2006
S*Porslinskattens Saffran (Tolstoy)
Födda 10 april 2006
Pappan denna gång är S*Porslinskattens Saffran, kallad Tolstoy, och maken till gosmaskin får man nog leta efter!
Han påminner faktiskt om en abessinier till sättet! Att han dessutom är en mycket fin hane gör ju inte saken sämre.
Modesty har alltid fött punktligt på 65:e dagen, men redan på 60:nde dagen visade hon att det var på gång. Slemproppen
gick och hon följde oss i hälarna och ”menade på”. Vi fick väldigt brått att ställa i ordning en BB-låda, något som vi
dröjt med att göra denna gång, eftersom hon fram tills söndagen den 9/4 haft en helt avslappnad attityd till bo-redning.
När hon inspekterat och accepterat bo-lådan blev hon lugn igen, och det dröjde till nästföljande kväll tills hon födde.
Förlossningen var lätt och odramatisk, och med en halvtimmes mellanrum föddes en hona på 94 g och en hane på 82.
Ungarna blev snabbt avnavlade och slickade torra, hittade varsin spene och snuttade förnöjt. Hanen klistrade sig faktiskt
fast vid en spene innan han ens var torrslickad.
Tyvärr går inte alltid allting som man hoppas och önskar. Efter att ha ökat fint i vikt de två första dygnen stannade
honans viktökning upp på tredje dygnet, för att gå ned på det fjärde. Vi misstänkte att Modesty bara hade tillräckligt
med mjölk i en spene och att brorsan snodde den, så vi började stödmata och också ta undan hanen lite för att hon skulle
få äta. Men vi upptäckte snart att hon hade svårt att suga från spenen. Vi flaskmatade henne nu varannan timme dygnet runt.
Hon slutade gå ned i vikt, men gick inte heller upp många gram. Dock kändes det tydligt att det fanns liv och kampvilja i
henne. Rådet vi fick av veterinär och erfarna uppfödarvänner var att fortsätta så och hålla henne varm. Tyvärr hjälpte
det inte och lilla Margarita dog trots våra ansträngningar på annandag påsk, 7 dagar gammal. Det känns väldigt hårt, speciellt som hon varit så efterlängtad och vi hade planerat behålla henne. Men vi inser ju att så är
det att föda upp katter, man måste räkna med att det inte alltid går perfekt.
Vi tröstar oss med att killen är frisk, pigg och tjock! Och alldeles, alldeles ljuvlig!
Med all mjölk för sig själv äter han som en liten gris, och eftersom ryssbebbar liknar små björnungar, har han fått smeknamnet ”Gris-Björn”!
Gris-Björns andra sidaGris-Björns tredje sida
